Oryx and Crake eller pigoonen som gjorde lumpen

Den uppmärksamme har noterat att jag sedan en tid tillbaka har återinfört versaler i mitt skriftspråk. Har jag anpassat mig till omvärlden, eller har jag bara glömt bort att skriva med gemener? Det låter jag vara osagt. Om Oryx and Crake har jag dock följande att säga: jävla skitbok. Eller så tänkte jag i alla fall i början av denna litterära pjäs. Allt är ett mysterium inledningsvis. Jorden har gått under, snömannen bor i ett träd, främmande humanoider ställer barnsliga frågor och någon är bitter. Detta kanske låter som en ordinär dag i ditt liv, men för undertecknad var det svårt att få något grepp om handlingen. Boken är ett sammelsurium av episoder ur det förgångna, blandat med nutid. Eller framtid, snarare. För den läsare som söker en stunds avkoppling kan detta tyckas besvärligt, och man kanske rent av lägger ifrån sig boken. Men där begår man ett misstag.

Oryx and Crake är en enda röra inledningsvis, men ju längre man kommer i boken, desto mer ordning råder. Man får ihop det. Detta är naturligtvis fullständigt logiskt, men denna logik är irriterande långt borta när man som läsare kämpar sig igenom varje sida. Dock, när andra pärmen väl börjar skönjas, då är det svårt att lägga ifrån sig boken. Det som gör denna bok läsvärd är författarinnans ironi, underfundiga svarta humor och sättet hon knyter ihop de parallella handlingarna på. Jag har svårt att inte identifiera mig med den helt visionslöse och cyniske huvudpersonen i berättelsen - en helt avkodad människa som gett upp och är nöjd bara dagen är över och han får dra en 20 år gammal filt över sig. Denna känsla av samhörighet med en fullkomligt avtrubbad individ är smått obehaglig, ja.

Det som i min ringa mening drar ned betyget på boken, är det kaos som råder inledningsvis; man får tugga sig igenom halva boken innan innehållet blir mört och lockar till större intag. Vill författarinnan förmedla ett budskap? Jag vet inte. Om det finns där så bekommer det mig inte. Händelserna i stort berör inte, det är snarare de små detaljerna här och där som är behållningen med historien.

Oryx and Crake får 3 paradice-bubblor.